Finansministeriets kartläggning av den offentliga ekonomins utgifter och strukturer föreslår slumpmässiga besparingar inom den fria bildningen utan tillförlitligt kunskapsunderlag eller bedömning av de samhälleliga konsekvenserna
- De föreslagna nedskärningarna i den fria bildningens verksamhet skulle leda till ökade kostnader på andra håll i samhället, försämrade möjligheter för låginkomsttagare att delta i utbildning samt sämre regional tillgång till utbildning.
- När både staten och kommunerna samtidigt anpassar sina ekonomier utsätts medborgarinstituten och andra kommunala läroanstalter inom den fria bildningen för dubbelt finansieringstryck.
- Kartläggningen innehåller dessutom felaktiga och vilseledande uppgifter om studiecentralernas finansiering och folkhögskolornas utbildning Folkhögskoleåret.
I den utgifts- och strukturkartläggning som Finansministeriet publicerade den 26 oktober 2026 granskas möjligheten att minska finansieringen till den fria bildningen med upp till 60 miljoner euro, vilket skulle innebära en nedskärning på cirka 30 procent jämfört med dagens finansieringsnivå. Dessutom föreslås att indexhöjningar slopas eller fryses, att utbildningsutbudet minskas och att deltagaravgifterna höjs. Som det mest långtgående alternativet presenteras även ett fullständigt avskaffande av finansieringen för den fria bildningen.
– Samtidigt som Finland söker lösningar på kompetensbrist, en åldrande befolkning, stärkandet av demokratin och förlängningen av arbetskarriärerna föreslås betydande nedskärningar i den utbildning som svarar just på dessa behov, säger ordföranden för Vapaa Sivistystyö ry, Björn Wallén.
Den fria bildningen är en del av det nationella utbildningssystemet och Finlands största helhet för vuxenutbildning och livslångt lärande. Varje år når verksamheten närmare en miljon studerande runt om i landet. Vapaa Sivistystyö ry anser att det är problematiskt att så omfattande besparingar övervägs utan en heltäckande bedömning av konsekvenserna för utbildning, kompetens, välmående, delaktighet och regional livskraft. Finansieringen av den fria bildningen har redan under den nuvarande regeringsperioden utsatts för betydande nedskärningar.
Ny forskning och utvärderingsdata visar den fria bildningens samhälleliga och regionala betydelse
Den vetenskapliga sammanställningen Lärande och aktiva medborgare – den fria bildningen i ett föränderligt samhälle, som publicerades av Finska Vetenskaps-Societeten den 28 oktober 2026, visar att den fria bildningen stärker välmående, delaktighet, funktionsförmåga och aktivt medborgarskap.
Samtidigt visar preliminära resultat från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU/Karvi) om den fria bildningens samhälleliga genomslag och tillgänglighet att utbildning som ordnas nära deltagarna stärker den regionala livskraften. Även om antalet deltagare är större i stora städer är andelen deltagare i den fria bildningen, i förhållande till befolkningsunderlaget, högre i små kommuner.
– Finansieringen av den fria bildningen bör inte betraktas enbart som en utgiftspost, utan som en investering i kompetens, välmående, delaktighet och samhällets motståndskraft. Om finansieringen minskas kraftigt kommer effekterna att synas som ökade kostnader på andra håll i samhället, säger Björn Wallén.
År 2024 täckte statsandelarna endast cirka 45 procent av den fria bildningens verksamhetsutgifter på omkring 400 miljoner euro. Resten finansierades genom andra källor, såsom kommunernas och huvudmännens insatser samt deltagaravgifter. Läroanstalterna inom den fria bildningen är också betydande arbetsgivare och viktiga aktörer i den lokala ekonomin. Branschens lönekostnader överstiger exempelvis klart den statsandelsfinansiering som riktas till sektorn.
Den fria bildningen förväntas erbjuda utbildningar med låg tröskel och nå särskilt dem som i dag inte deltar i utbildning. Även studier med hobbyinriktning främjar välmående, delaktighet och gemenskap. Möjligheterna att höja kursavgifterna utnyttjades i praktiken redan i samband med nedskärningarna år 2024. Ytterligare höjningar skulle särskilt försämra låginkomsttagares möjligheter att delta i utbildning, medan ett minskat utbildningsutbud skulle försvaga den regionala tillgängligheten.
Enligt Kommunförbundets bedömning från maj 2026 kommer kommunernas och samkommunernas resultat att sjunka till nära noll under 2026–2027, och kassaflödet för verksamhet och investeringar väntas visa ett underskott på över en miljard euro år 2027. När både staten och kommunerna samtidigt anpassar sina ekonomier utsätts medborgarinstituten och andra kommunala läroanstalter inom den fria bildningen för dubbelt finansieringstryck.
Kartläggningen innehåller felaktiga uppgifter om studiecentralerna och Folkhögskoleåret
Kartläggningen innehåller felaktiga och vilseledande uppgifter om studiecentralernas finansiering och folkhögskolornas utbildning Folkhögskoleåret. Enligt kartläggningen kan studiecentralernas statsandel överstiga 100 procent, trots att den år 2024 endast täckte 42 procent av utbildningens kostnader.
Även statsandelsfinansieringen på 100 procent för Folkhögskoleåret ifrågasätts och utbildningens syfte beskrivs på ett missvisande sätt. Folkhögskoleåret är inte ett extra studieår, utan en avgiftsfri övergångsutbildning för läropliktiga ungdomar som ingår i den utvidgade läroplikten. Utbildningen stärker de ungas förutsättningar att gå vidare till studier på andra stadiet.
Behovet av utbildningen framgår av de växande studerandeantalen, och cirka 95 procent av deltagarna går vidare till fortsatta studier efter Folkhögskoleåret.
Finansieringen av den fria bildningen har redan utsatts för betydande nedskärningar under denna regeringsperiod. Därför bör nya sparåtgärder granskas ur ett långsiktigt perspektiv, och deras konsekvenser för utbildningen och samhället bedömas noggrant.
Källa: Vapaa Sivistystyö ry