Som Bildningsalliansen tidigare har kunnat berätta pågår nu en första större utvärdering av den fria bildningens samhällseffekter i Finland. Utvärderingen görs av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) 2025-2026. I mitten av maj 2026 presenterades de första preliminära resultaten under ett webbinarium. Mycket kommer ännu att bearbetas innan rapporten är klar, men här kommer en lägesbild.
Förslag till ny ram för att mäta effekten av fritt bildningsarbete
Ett nytt utkast till nationell ram för att utvärdera effekterna av det fria bildningsarbetet (VST) håller på att tas fram i samarbete med utbildningsanordnare. Målet är att skapa ett gemensamt system som både stödjer nationell utveckling och uppföljning samt ger läroanstalterna bättre verktyg för eget kvalitetsarbete.
Bakgrunden är ett växande behov av mer systematisk, jämförbar och användbar kunskap om vilka effekter det fria bildningsarbetet faktiskt har. I dag finns många parallella förslag på indikatorer och mätare. Dessa ska nu samlas till en tydlig helhet, samtidigt som nya idéer utvecklas i samverkan med aktörer inom sektorn. Arbetet ska också kopplas till redan existerande datainsamlingar.
Den föreslagna modellen ligger i linje med både nationella utbildningspolitiska mål – såsom undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer för 2025 och digitaliseringsstrategin för fritt bildningsarbete – samt europeiska prioriteringar inom vuxenutbildning, inklusive European Agenda for Adult Learning 2030.
Utkast under utveckling
Ramverket är ännu i ett tidigt skede och kräver fortsatt gemensam utveckling. Det kombinerar kvantitativa och kvalitativa perspektiv och utgår från att effekter uppstår på flera nivåer – och inte enbart kan mätas i siffror. Erfarenhetsbaserad, beskrivande och kontextuell information lyfts fram som viktiga komplement till indikatorer och statistik.
Samtidigt betonas att ramverket inte är tänkt som ett styrinstrument för finansiering, utan som ett stöd för regelbunden rapportering och utveckling av verksamheten. Den nationella modellen ska fungera som stöd, men inte ersätta det lokala utvecklingsarbetet vid enskilda läroanstalter.
Flexibilitet är en central princip: ramverket ska kunna utvecklas över tid i takt med att omvärld och informationsbehov förändras.
Trestegsmodell för uppföljning
Det föreslagna systemet bygger på tre nivåer:
1. Nationella kärnindikatorer
Gemensamma mätare som beskriver omfattning, tillgänglighet och centrala upplevda effekter av det fria bildningsarbetet utifrån lagstadgade mål.
2. Fördjupade indikatorer per läroanstaltstyp
Specifika mätare för de fem olika typerna av läroanstalter inom VST, som ger en mer nyanserad bild av effekterna i relation till respektive uppdrag.
3. Tematiskt indikatorpaket
Flexibla mätare för aktuella fenomen som inte fångas upp i de övriga nivåerna, vilket möjliggör analys av nya och snabbt föränderliga samhällsfrågor.
Arbetet markerar ett viktigt steg mot en mer samordnad och kunskapsbaserad utveckling av det fria bildningsarbetet – där både nationella mål och lokala behov ges utrymme.
NCU samlar in kommentarer och åsikter från fältet kring utkastet under maj och juni 2026. Alla läroinrättningar har fått epost med instruktioner.