Läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete har redan under flera decennier anordnat kvalitativ integrationsutbildning och utbildning i litteracitet. Utbildningar har ordnats i enlighet med vid varje given tidpunkt giltiga grunder och rekommendationer i läroplanen för integrationsutbildning och för läroplan i litteracitet inom fritt bildningsarbete (2018, 2022). I läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete finns därför yrkeskunnig och erfaren undervisningspersonal som är väl insatt i frågor gällande integrationsutbildning. Läroinrättningarna har satsat på att utveckla mångsidiga lärmiljöer. Målsättningen är att förutom att främja de nyanländas kunskaper i finska /svenska, även att på ett mångsidigt sätt göra de nyanlända bekanta med det finländska samhället, kulturen, arbetslivet samt närmiljön. En väl genomförd integrationsutbildning sporrar de nyanlända till att bli aktiva aktörer i det finländska samhället, förstärker möjligheterna till sysselsättning och minskar risken för marginalisering.
Statsrådet och riksdagen har flera gånger tagit ställning för att den fria bildningens roll som främjare av integration ska förstärkas. Det konstateras exempelvis i statsrådets redogörelse om behovet av att reformera integrationsfrämjandet (SRR 6/2021 rd), att läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete inte enbart stödjer integration genom att lära ut läs- och skrivfärdighet, utan att de på ett övergripande sätt stödjer inlärning av grundläggande färdigheter, språk samt samhälls-och arbetslivsfärdigheter. Det fria bildningsarbetet besitter ett starkt kunnande för att förverkliga dessa uppgifter. Kulturutskottet understöder i sitt utlåtande (SiVL 26/2021 vp) förslaget i redogörelsen, enligt vilket man säkerställer tillräcklig finansiering i relation till utbildningsbehovet för den integrationsutbildning som ingår i integrationsplanen inom fritt bildningsarbete. I den av riksdagen godkända skrivelsen om hur integrationen fungerar (RSk 35/2018 rd), förutsätter man att statsrådet ombesörjer att den fria bildningens roll inom integration blir större.
Läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete har goda förutsättningar vad gäller kunnande för att förverkliga övergripande integrationsutbildning. Detta förutsätter ändå att uppgiften klart definieras i förordningar samt ges tillräckliga ekonomiska resurser. Lagstiftningen för fritt bildningsarbete har även utvecklats för att stödja uppgiften. År 2018 togs genom författningsändringar ett nytt finansieringssystem i bruk och detta preciserades ytterligare år 2022. För anordnandet av utbildning inom fritt bildningsarbete i enlighet med integrationsplanen har det sedan år 2022 allokerats finansiering i budgeten som ett enskilt anslag ca 11,83 miljoner euro.
Läroinrättningarna inom den fria bildningen har även kunnat uppvisa stor flexibilitet och smidighet som utbildningsanordnare i situationer som är oförutsedda och föränderliga. På detta sätt kunde utbildning ordnas mycket snabbt exempelvis för personer som flydde undan kriget i Ukraina. Genast under våren 2022, när Ryssland inlett sitt anfall, ordnade den fria bildningens läroinrättningar utbildning som stödjer språk- och samhällsfärdigheter för ukrainare som flytt undan kriget. Utbildningen anvisades tilläggsfinansiering för åren 2022–2026.
27.11.2023
Suomen Kansanopistoyhdistys-Finlands Folkhögskolförening ry
Bildningsalliansen rf
Opintokeskukset ry
RF 68/2023
Bildningsalliansen tackar för begäran om utlåtande.
Syftet med kompetensmärken är att lyfta fram kunnande i grundläggande färdigheter genom att föreskriva att uppgifter om kompetensmärken som avläggs inom det fria bildningsarbetet får föras in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning (Koski). Det här ska förbättra och underlätta identifieringen och erkännandet av kunnande.
Det föreslås i propositionen att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att det i lagen tas in en uttrycklig bestämmelse om sådant utbildnings- och studiecirkelstöd som studiecentraler betalar till organisationer samt om beaktande av organisationers kostnader vid beräkningen av priser per enhet för statsandelen för studiecentraler. Syftet med propositionen är att underlätta tillsynen över partifinansieringen och göra penningrörelsen och rapporteringen mellan studiecentraler och organisationer mer exakt och transparent än för närvarande.
Bildningsalliansen understöder utvecklingen av nationella kompetensmärken och att prestationerna synliggörs i informationstjänsten Koski. Bildningsalliansen poängterar att det är skäl att tydligt informera om skillnaden mellan dessa nationella kompetensmärken och eventuellt övriga kompetensmärken som används vid identifiering och erkännande av kunnande.
Bildningsalliansen anser att det är bra med ett förtydligade om att det är läroinrättningar inom fria bildningen som kan utföra en bedömning (6c §). Bildningsalliansen anser också att det är viktigt att man även i framtiden, efter lagändringen, fortsätter att utveckla innehållet i kompetensmärken tillsammans med utbildningsanordnarna. Det här kräver också tillräckliga ekonomiska resurser för de läroinrättningar som tänker erbjuda den här möjligheten
Bildningsalliansen anser att det är bra att man i 13 § har ändrat skrivningen så att det inte utesluter beaktande av kostnader för resor, logi och måltider i kurser anordnade av studiecentralerna då man beräknar enhetspriset. Eftersom man tagit beslut om att göra fortsatta förberedelser på den här punkten önskar Bildningsalliansen att man beaktar hela fria bildningen och konsekvenser för dem då man gör det.
Bildningsalliansen anser att det ska finnas en möjlighet för läroinrättningarna att uppbära en avgift för bedömningen av ett kunnande, i de fall då personen inte deltar i någon utbildning eller kursverksamhet som anordnas av läroinrättningen. En bedömning av kunnande innebär arbetstid för personalen vid fria bildningens läroinrättningar och kan därmed inte vara något som utförs kostnadsfritt.
Helsingfors 24.10.2023
Anna Pensar-Kuivamäki, ordförande Bildningsalliansen
Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen
Ärende: Regeringens förslag till statens budget 2024 samt planen för den offentliga ekonomin 2024–2027
RF 41/2023
Utdrag ur utlåtandet:
"Bildningsalliansen lägger fokus på de teman som kulturutskottet har valt, speciellt jämlik utbildning, grundläggande färdigheter, utbildningens regionala tillgänglighet samt det som berör fritt bildningsarbete.
En nedskärning på 20,5 miljoner är ca. 12% av hela finansieringen för fritt bildningsarbete. Nedskärningar planeras även för de kommande åren. Så här stora nedskärningar försvårar läroinrättningarnas möjligheter att utföra sitt bildningsuppdrag och antalet utbildningar minskar. Nedskärningar leder till att bildningens tillgänglighet försämras, speciellt i regioner där utbudet på utbildning redan nu är liten.
Bildningsalliansen oroar sig, förutom för de privata läroinrättningarnas möjligheter att klara av stora nedskärningar, också för att kommunernas ekonomiska situation kan påverka de kommunala läroinrättningarna negativt och försämra tillgängligheten till undervisning och utbildning för kommuninvånare.
Bildningsalliansen föreslår att man inte gör nedskärningar i den fria bildningens finansiering. Individens jämlika möjligheter till bildning oberoende boningsort eller ekonomisk möjlighet är en grundläggande rättighet. En nedskärning i den fria bildningens finansiering är motstridig i förhållande till regeringsprogrammets målsättningar att främja utbildning, sysselsättning och välmående."
Helsingfors 18.10.2023
Anna Pensar-Kuivamäki, ordförande Bildningsalliansen
Henrika Nordin, verksamhetsledere Bildningsalliansen
]]>
Arbetsmarknads- och bildningssektorns organisationer kräver att landets regering slopar de nedskärningar som berör folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet, studiecentraler och idrottsutbildningscenter. Om nedskärningarna förverkligas äventyrar det omfattningen av läroinrättningsnätverket.
I regeringsprogrammet riktar man mot läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete en inbesparing på 25 miljoner. Läroinrättningarna ordnar utbildningar för alla finländare. Finansieringen för fritt bildningsarbete är ca. 180 miljoner euro, nedskärningen är 14% av hela finansieringen.
Nedskärningarna påverkar sommaruniversitetens och studiecentralernas utbildningar speciellt kraftigt, eftersom 40% av deras finansiering skärs bort.
Inom fritt bildningsarbete finns det 291 läroinrättningar, som anordnade 81 000 olika utbildningar för 1,1 miljoner finländare år 2021.
Organisationerna kräver att regeringen slopar nedskärningarna i höstens budgetria. Inbesparingarna äventyrar både det existerande nätverk av mångsidiga läroinrättningar som finns och deras möjligheter att utöva sitt lagstadgade bildningsuppdrag. Det är inte möjligt att kompensera bortfallet av statlig finansiering genom att höja studieavgifterna.
Nätverket av läroinrättningar skulle förminskas och utbildningstjänster skulle försvinna, speciellt i mindre kommuner. Nedskärningarna skulle äventyra finländarnas jämlika möjligheter till kontinuerligt lärande. På många orter skulle den arbetsföra befolkningens möjligheter till studier försvåras. Kommunernas möjligheter att främja invånarnas välmående och kompetensutveckling skulle försvåras. Förbundsaktiva och volontärers möjlighet till utbildning skulle minska och ett kompetent civilsamhälle skulle förfalla.
Nedskärningarna kommer också att försvaga den undervisande och administrativa personalens samt stödtjänsternas sysselsättning, eftersom nedskärningen på 25 miljoner planeras träda i kraft genast i början av år 2024. Detta stöder inte en behärskad strukturell utveckling. Personalens löner är vid sidan om fastigheter och material de största utgiftsposterna.
Enligt regeringsprogrammet är ungas utanförskap och illamående, arbetslöshet och å andra sidan arbetskraftsbrist, försämring av utbildningsnivån, kompetensbrist, bristfälliga grundläggande färdigheter, åldrandet och det ökade behovet av social- och hälsovårdstjänster samt förstärkande av demokratin och försäkrandet av medborgarsamhällets livskraft de största utmaningarna i Finland.
Organisationerna vill poängtera att fritt bildningsarbete svarar mot de här utmaningarna och utbildningarna är kostnadseffektiva. De planerande nedskärningarna skulle äventyra förverkligande av de målsättningar regeringen själv lagt upp i sitt program. Dessutom försvagas medborgarnas möjligheter att uppfylla rätten till bildning.
UNDERSKRIFTER
Aikuisopettajien liitto AKOL
Akava
Bildningsalliansen
Finlands svenska lärarförbund FSL
Kansalaisopistojen Liitto KOL
Suomen Kansanopistoyhdistys ry
Opetusalan Ammattijärjestö OAJ
Opintokeskukset ry
Sivistystyönantajat
STTK
Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
Suomen kesäyliopistot ry
Vapaa Sivistystyö ry
I Kartläggningen av utgifterna och strukturen för den offentliga ekonomin föreslår Finansministeriet kraftiga nedskärningar i finansieringen av det fria bildningsarbetet. Detta motiveras med att ”I allmänbildande och hobbyinriktade studier deltar personer med högre utbildning och i tjänstemannaposition oftare än genomsnittet. Dessa har vanligtvis ekonomiska möjligheter att själv bekosta sina studier. På dessa grunder skulle det vara möjligt att minska anslagen till fritt bildningsarbete med cirka 50–90 miljoner euro”. De föreslagna nedskärningarna bygger på felaktiga och ogrundade föreställningar. Man presenterar ingen faktabaserad grund för detta i bakgrundspromemorian. Detta trots att det finns statistik om deltagandet i det fria bildningsarbetet (t.ex.https://www.stat.fi/til/oaiop/2019/oaiop_2019_2020-12-10_kat_001_fi.html).
År 2019 hade 38 % av deltagarna inom det fria bildningsarbetet en högskole-examen. Skillnaderna mellan de olika organisationsformerna var rätt stora: andelen högskoleutbildade var 22% i idrottscentralen, 26% i folkhögskolorna, 39% i medborgarinstituten, 46% i studiecentralen och 57% i sommaruniversiteten. Detta innebär att endast i en av de fem organisationsformerna har deltagarna i större utsträckning än i befolkningen i sin helhet en högskole-examen. Detta förklaras med att deltagaravgifterna är på grund av lägre statsandelar högre i sommaruniversiteten. Nedskärningar med höjda deltagaravgifter som följd skulle ytterligare öka ackumuleringen av utbildning, gynna vuxna med högre utbildning och inkomster.
Vid sidan om utbildningsnivå bör även andra bakgrundsfaktorer beaktas, exempelvis är 32% av medborgarinstitutens deltagare pensionärer. År 2017 hade 38% av de deltagare som deltog regelbundet i medborgarinstitutens verksamhet (i flera kurser under flera år) endast en genomgången folk- eller medborgarskola alternativt grundskola och mellanstadium (n = 5214; Manninen 2018). Av dessa regelbundna deltagare var 43% över 65 år. 34% av dem hade högskole-examen. År 2019 var 45% av folkhögskolornas studerande unga, dvs. under 29 år. De regionala skillnaderna i deltagarstrukturerna var stora, på många orter är medborgarinstitutet den enda organisation som erbjuder vuxna möjligheter för studier.
Detta innebär att det påstående som presenteras i Finansministeriets rapport ”om deltagare med högre utbildning och tjänstemannaposition” gäller endast för en tredjedel av deltagarna. Följaktligen är det så att två tredjedelar av deltagarna inte är välbärgade eller kapabla att betala högre deltagaravgifter. Ifall deltagaravgifterna höjs att svara mot betalningsförmågan hos den högsta socio-ekonomiska gruppen, kommer detta att leda till att de övriga deltagarnas, för vilka de nuvarande deltagaravgifterna redan är på smärtgränsen, inte har möjligheter att delta.
Det viktigt att nedskärningsförslag av denna storleksordning bygger på entydigt faktaunderlag och forskning, i stället för att man använder ogrundade föreställningar och dåligt motiverade, delvis ideologiskt färgade argument.
I anslutning till nedskärningsförslag är det bra att påminna sig om att det fria bildningsarbetet är, vid sidan av den formella utbildningen, en central del av det finländska utbildningssystemet. Historiskt sett har den sedan slutet av 1800-talet haft en betydande roll i utvecklandet av det finländska välfärdssamhället, demokratin samt främjandet av bildning och höjning av kompetensnivån. Dess mål är beskrivna i lagen (Lagen om fritt bildningsarbete 1 § 29.12.2009/1765) enligt följande: ”Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet).” Enligt deltagarstatistik och forskning uppfyller den fria bildningen målen väl.
Den åldrande befolkningen, de äldres och andra riskgruppers välmående, social- och hälsovårdskostnaderna, den sjunkande utbildningsnivån, kompetensbristen, bristen på arbetskraft och de unga människorna utanför utbildningsystemet innebär stora utmaningar för Finland. Det fria bildningsarbetet är en ytterst förmånlig verksamhetsform för staten att hantera dessa utmaningar.
Det fria bildningsarbetets betydelse borde inte förringas som de vuxnas hobbyinriktade studier. Enligt internationella studier om intressebaserad vuxenutbildning (t.ex. Pearce et al. 2016) och inhemska studier om fritt pedagogiskt arbete (t.ex. Manninen 2018; Manninen et al. 2019) har denna form av vuxenutbildning betydande nytta för minst varannan deltagare, kommer till uttryck i form av välbefinnande, ökad kompetens, högre studiemotivation och socialt kapital. Nyttan återspeglar sig i deltagarnas ökade förmåga att klara sig i sitt arbete och ökad kompetens i arbetslivet. Det ökade välbefinnandet minskar kostnaderna inom social- och hälsovård. Enligt forskning är effekterna störst för ungdomar och vuxna i en svagare socioekonomisk ställning eller i en utmanande livssituation. Det fria bildningsarbetet erbjuder dessa grupper studiemöjligheter med låg tröskel (t.ex. folkhögskoleutbildningar för ungdomar som är osäkra på sina fortsatta studier).
Kostnaderna för deltagande i det fria bildningsarbetet fördelas mellan deltagare, kommuner, olika typer av organisationer och staten. En höjning av deltagaravgifterna skulle drabba särskilt hårt de grupper av deltagare som har störst nytta av deltagande. Detta vore ett stort utbildningspolitiskt- och samhällspolitiskt misstag, och skulle resultera i snabbt ökade kostnader i andra moment i statsbudgeten. Även om det är utmanande att i euron beräkna den sociala produktiviteten av samhällstjänster, finns det forskning som påvisar att investeringar i utbildningsformer såsom det fria bildningsarbetet betalar sig själv (t.ex. Fujiwara 2012; Manninen et al. 2019). Det är ansvarslöst med nedskärningar inom det fria bildningsarbetet, enligt de framlagda förslagen. Dessutom bygger förslaget på bristfälligt faktaunderlag och felaktiga argument. En mjölkko – som klarar sig med lite näring – bör vanligtvis inte slaktas, åtminstone inte utgående från en ofullständig och delvis felaktiga argument.
Jyri Manninen, Professor i vuxenpedagogik, Östra Finlands universitet
Översättning av texten: Petri Salo, professor i vuxenpedagogik, Åbo Akademi
]]>Ärende: Bildningsalliansens utlåtande om Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den
RP 208/2022
Utdrag ur utlåtandet:
Eftersom de personer som anländer till Finland har väldigt olika bakgrund, utbildning och kompetenser är det viktigt med rådgivning och vägledning som leder dem in på för dem ändamålsenliga utbildnings- och sysselsättningsstigar. Även de som kommer som arbetskraftsinvandare har behov av integrationsfrämjande åtgärder såsom språk- samhällsorientering. Bildningsalliansen vill här poängtera att det är centralt att det även finns kännedom om möjligheter till integration på svenska och de svenska utbildningsstigarna som finns till förfogande inom tvåspråkiga kommuner och regioner, så att man kan informera om alla alternativ och även vägleda individen rätt. För individen anpassad vägledning är fundamentalt för att integrationen ska lyckas.
Bildningsalliansen ser det som nackdel för den nyanlända att man nu vill förkorta maximitiden för integrationsplanens varaktighet med ett år. Som ovan nämndes så har migranterna väldigt olika bakgrund, vilket innebär att tiden att nå t.ex. tillräckliga spåkkunskaper för att kunna sysesselsätta sig eller gå vidare till utbildning varierar. För många är en tid på två år för kort för att man ska få tillräckliga språkkunskaper.
Bildningsalliansen anser att språk- och integrationsutbilding är en central del av integrationsprocessen och ger alla nyanlända och migranter en möjlighet till att vara delaktiga i ett samhälle. Bildningsalliansen ser att dessa utbildningar i första hand främjar individens inkludering i samhället. Det är frågan om en grundläggade rättighet och att få verktyg för att bli delaktig i det finländska samhället. Många fortsätter efter slutförd integrationsutbildning i någon annan utbildning för att få rätt kompetens för ett finländskt arbetsliv. Deltagande i språk och integrationsutbildning, eller en förlängning av integrationstiden får inte äventyra den studerandes möjlighet till arbetslöshetsstöd eller andra utkomststöd, eftersom detta ofta är en förutsättning för att man ska kunna stanna kvar inom utbildningen.
Helsingfors 17.10. 2022
Moa Thors, ordförande Bildningsalliansen
Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen
Ärende: Bildningsalliansens utlåtande om Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete
RP 158/2022
Propositionen föreslår att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ska ändras. Regeringens proposition grundar sig på en av riktlinjerna i planen för de offentliga finanserna för 2023—2026, enligt vilken kostnadsfördelningen och kostnadsnivån mellan staten och kommunerna inte justeras inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2023.
De priser per enhet för studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete bestäms enligt gällande lag på basis av de faktiska kostnaderna och prestationerna under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms. Coronapandemin och de begränsningar som hänför sig till den har haft en betydande inverkan på verksamheten 2020 och 2021 och på hur användbara uppgifterna för dessa år är som grund för statsandelsfinansieringen. Syftet med propositionen är att eliminera effekterna av sådana faktorer som beror på coronapandemin samt begränsningar i anslutning till den gällande nivån på statsandelsfinansieringen de kommande åren.
I denna proposition föreslås det att bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete ändras så att priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 undantagsvis beräknas utifrån uppgifterna om kostnaderna och prestationerna för 2019. I propositionen föreslås dessutom vissa lagtekniska korrigeringar i dessa lagar gällande hänvisningarna till lagen om statsandel för kommunal basservice.
Bildningsalliansen understöder förslaget för ändringar i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och i lagen om fritt bildningsarbete. Eftersom pandemiåren 2020, 2021 och delvis 2022 har nämnvärt påverkat både kostnaderna och möjligheten till att ordna och förverkliga utbildningar är det skäligt att beakta det här i statsandelsfinansieringen. Även intäkterna inom den fria bildningen har minskat under pandemiåren i och med att förlorade studieavgifter då utbildningar inte har kunnat förverkligas eller man inte haft intäkter för internatsboende. Bildningsalliansen understöder förslaget till att kostnaderna och prestationerna för 2019 finns som grund för enhetspriset för 2023 och 2024.
Helsingfors 5.10. 2022
Moa Thors, ordförande Bildningsalliansen
Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen
Ärende: Bildningsalliansens utlåtande om Regeringens proposition till riksdagen med lagar om ändring av lagen om nationella studie- och examensregister och lagen om grundläggande konstundervisning. RP 160/2022
Enligt förslaget ska det i lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivas om det nya registret över annan än reglerad utbildning som anskaffats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. I propositionen föreslås en skyldighet att i registret föra in uppgifter om prestationer i utbildningen i fråga. Enligt förslaget ska huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete vara skyldiga att föra in uppgifter om utbildningar som finansieras av Servicecentret i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning. Lagförslaget ger också möjlighet till att lagra uppgifter om prestationer inom grundläggande konstundervisning i informationsresursen.
Därtill ska det till lagen om grundläggande konstundervisning fogas en bestämmelse om att omfattningen av utbildningar som förs in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning ska anges i studiepoäng.
Bildningsalliansen anser att förslaget om att den fria bildningens läroinrättningar ska föra in prestationer om utbildningar som har finansierats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning till informationsresursen Koski är bra. Eftersom de utbildningar som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ska höja individens kompetens och främja hens möjligheter till att bibehålla sin arbetsplats eller bli sysselsatt är det viktigt att kunnande blir identifierat och erkänt.
Inom den den grundläggande konstundervisningen erhåller individen ett brett kunannde inom den konstgren man valt. Det är ytterst viktigt att individen kan synliggöra och även få detta kunnande identifierat och erkänt. Därför understöder Bildningsalliansen förslaget om att prestationer från den grundläggande konstundervisningen kan lagras in informationsresursen Koski. Att omfattningen förs in som studiepoäng är ändamålsenligt och fungerande eftersom bl.a. de prestationer som erhålls via fria bidlningens utbildningar har studiepoäng som omfattning.
Helsingfors 3.10. 2022
Moa Thors, ordförande Bildningsalliansen
Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen